Gabriellas ordlycka

Gabriellas ordlycka

Om bloggen

En blandning av allt det som är livet, uttryckt i ord som blir ordlycka, ibland snubblande nära olyckan.

Idag - kärlek

SjälenPosted by Gabriella Fri, October 23, 2015 18:18:13
Inledde den här dagen i soffan framför nyhetssändningarna. Grät. För Trollhättan, för människorna, för livet. Förflyttade mig till min plats bland orden. De jag vänder mig till när jag vill försöka förstå. Ett ord tydligt. Kärlek. Till Trollhättan, till människorna, till livet. Det är endast kärleken som kan vinna, som får segra.

Kväll nu och fortfarande sorg, trots tända ljus, sorg. Fortfarande kärlek. Läser ett inlägg av Bob Hansson. Där finns också kärleken och jag förstår vilka ord jag ska lämna till er här. Förstår att det är mitt kärleksbrev jag ska ge er. Det jag skrev en gång, till mig själv. Det som finns med i en av mina tidiga krönikor. Där finns ord som jag sökte då, för att förstå. Ord som jag ständigt återupptäcker och återanvänder när min själ lägger sin arm om mig och påminner mig om vem jag är. Värm dig med mina ord om du också behöver dem just nu.


Till dig som omfamnar mitt hjärta.
Mitt hjärta är ditt. Vi står varandra så nära, ändå känns det ibland som att du är på väg bort från mig. När du springer för fort hinner jag inte riktigt med, men vart du än går följer jag dig, alldeles nära. Lägg dina fingertoppar mot din panna och känn hur nära benet finns under huden. Så nära finns jag hela tiden.

Jag ser dig leva mitt i vardagen där du följer dina invanda rutiner. Jag förstår att det är lätt att glömma då. Livet rullar på, så mycket ska hinnas med och du försöker att prioritera. Din kärlek ska räcka till många, dina händer hantera mycket. Lova mig att du kommer ihåg vad som är viktigast. Vem som är mest värdefull. Ta dig tid att tänka den tanken. Ta dig tid att tänka på mig.

Du vill så mycket och jagar efter allt du tror du behöver. Söker lyckan. Finns där för andra när de behöver dig. Vänder dig ut och in för att räcka till. Min kämpande hjälte som hoppas, kräver, klättrar, gräver, sliter och slänger – ut dig själv i hopplöshet. Du som väntar och längtar medan du försöker.

Sluta jaga för en stund och landa här i stället. Du räcker till precis som du är. När du går bredvid mig i min takt behöver du inte kämpa. När du går bredvid mig i min takt är du lättare att nå - för de som behöver dig.

Alla viktiga frågor du ställer, vet du redan svaren på. Jag bär dem åt dig. Det enda du behöver göra är att stilla dig lite så att du kan lyssna. Ta ett extra andetag, långsamt och djupt. Jag behöver den luften, det utrymmet och din närvaro för att höras.

Jag hör hur du talar om mig ibland. Om att jag också måste få mitt, om sådant som gör mig gott. Du ska veta att det som gör dig lycklig och varm – det gör mig gott. När du får ditt får jag också mitt, det är liksom ingen skillnad.

Jag lever för din kärlek till livet, men jag kräver ingenting. Du bestämmer, det är dig jag står och faller med. Din vilja är min. Det finns inte mycket jag kan göra, jag kan bara vara och önska att du är med mig. Jag har inget namn annat än ditt. Vill du får du kalla mig din egen. Jag kallar mig din själ.”







  • Comments(0)//gabriellas.ordlycka.se/#post575

Väljer fjäderlätt

SjälenPosted by Gabriella Sun, October 11, 2015 17:30:36
Fokus på känsla, inte på mål. Väljer fjäderlätt, känslan av att sväva, utan friktion, fri i okänd riktning. För en stund, för att jag kan. Tumlar runt viktlös i vinddraget, stillar mig intill det stadiga. Andas in, andas ut. Tar med mig känslan in i veckan som väntar. Vilken känsla tar du med dig, dit du ska gå?



  • Comments(0)//gabriellas.ordlycka.se/#post569

Öppna en dörr

SjälenPosted by Gabriella Thu, October 08, 2015 16:11:06
När ditt rum känns för litet, utrymmet begränsat, tillvaron sluten. När det saknas rörelse och stilleståndet smakar surt. Öppna en dörr, bara just så mycket som du vill. En springa, en ljuskägla, eller på vid gavel. Du kan välja att stilla sitta kvar, i luftdraget som uppstår, stå i dörröppningen, ta ett steg ut, ett tillbaka. Kanske går du vidare, lämnar, utan att se dig om, men det första du gör är att öppna en dörr.







  • Comments(0)//gabriellas.ordlycka.se/#post567

Kraftsamling

SjälenPosted by Gabriella Thu, September 24, 2015 21:08:53
Dimman låg tät den här morgonen. Dolde landskapet och höstglöden, bäddade in. Allting långsamt, i maklig takt. Ett försök att hitta det positiva i något som för stunden bara känns negativt. Ett beslut att ställa in föreläsningen med Kajsa Ingemarsson eftersom hennes sjukskrivning gjorde att det kändes allt för osäkert att fortsätta försäljning och planering. Ett velande huruvida vi borde ha chansat, vågat, tagit risken, litat på att det blir bra. Mitt velande, gör mig alltid på dåligt humör, gör mig inte gott, inte alls.

Släppte taget om det, kokade kaffe och fyllde i termos, bredde ett par smörgåsar. Andas in, andas ut, börja gå. Till sjön där vattnet stigit de senaste dagarna efter allt regnande. Stranden mindre, men sittplatsen fortfarande på torra land. Luften lite kyligare där nere där dimman just lättat. Tystnaden bryts av en skränande kör som glider in på breda vingspann. Kanadagäss, i massor, sveper in på låg höjd över mig och vattenplanar ner på sjöns spegelyta. De intar sjön, ser ut att vilja göra anspråk på stranden men stannar ett par meter ut i vattnet.

Skådespelet sedan, hur de njöt av sitt badande. Tvättade, dök, putsade, låg på rygg och sprattlade med fötterna, prövade sina vingar, mätte sina krafter med varandra och visade upp sig. Vågade inte gå allt för nära, men kunde röra mig rätt fritt utan att de lade märke till mig. Försökte fånga deras badlek med min enkla kamera.

Vänder mig till Solöga än en gång, för att läsa om Kanadagåsen, eftersom vi valde att komma till stranden samtidigt, eftersom jag fick finnas mitt bland dem.

"Nya möjligheter kommer att dyka upp i ditt liv. Ta för dig. Denna fågel kommer med ny energi."

Ja, jag fick ny energi och jag lovar, jag kommer att ta för mig när det nya kommer!





  • Comments(0)//gabriellas.ordlycka.se/#post565

Nu börjar det!

SjälenPosted by Gabriella Tue, September 01, 2015 19:32:52
En annan tid börjar nu. Jag kliver in i den med stor tillförsikt, öppet hjärta och ett leende på läpparna. På gränsen till att skratta högt, hela tiden. Det bubblar, jag längtar till just här, där jag är nu. Den här dagen, den 1 september, då jag upplever den första dagen som företagare på halvtid. Företagare i skrivande, en skrivande företagare. Det är jag, just nu.

Nu finns det tid, nu kan jag välja. Välja mer skriv, välja mer av det som får mig att växa, av det som jag har att ge till andra. Jag har skapat den tiden, valt att ge den till mig själv. Jag hör andra säga att jag är modig, men jag känner inte mod. Tror inte att jag behöver mod för det finns inget här som skrämmer mig. Jag kan ana oron där den smyger omkring och försöker, men den lyckas inte. Det finns för många lugnande svar, för många tecken som säger att jag gör rätt, att jag väljer rätt.

Helgen som passerade innehöll bekräftelser på att det här kommer att bli bra, att det kommer att bli jag. Efter söndagens frukost i solen, på trappan till altanen, landade jag på rygg och lät mig fyllas av värme och energi. Hörde en tranas avlägsna trumpetande och sedan plötsligt, rakt över mig, så många utbredda vingar, sträckta halsar, glidflygande frihet. Tror aldrig jag varit så snabb att hämta kameran. Ville fånga, ville vara säker efteråt att de verkligen flugit så nära, så många.


Om tranans budskap från boken Djurens Språk (Solöga): "Var utrycksfull och du når ditt mål. Min gåva till dig är att inspirera andra med dina uttryck." (lovar att berätta mer om den boken i ett annat inlägg)

Tack tranorna och tack månen, som med sitt mjuka augustisken lyste upp helgen. Den mötte mig i lördagsnatten och kom åter igen nästa kväll och nästa. Förstärkte och gav ljus åt mina drömmar.

Som en sista bekräftelse, en liten hjärtformad sten just framför entrén till vårt hus. Den låg där så självklart, som en blinkning till mig från framtiden med ett löfte om att det kommer att bli bra, att jag kan vara trygg i min tilltro och förlita mig på att ovissheten bara är en del av verkligheten som i sin tur är en del av något större, något magiskt.

Nu, nu börjar det!





  • Comments(1)//gabriellas.ordlycka.se/#post558

Fågel frihet

SjälenPosted by Gabriella Mon, May 04, 2015 22:24:44
Jag andas och känner mig friare. Reflekterar. Tänker på alla fåglar som ber om min uppmärksamhet. Överallt har de dykt upp den sista tiden. Bakom slutna ögonlock, utanför ett fönster, nära mig i skogen, eller som igår, sex tranor i ett pärlband högt upp på en rodnande kvällshimmel, nuddande vid fullmånens kant.

Kanske är det min längtan efter frihet, en påminnelse om att söka efter mer av den. Att välja känslor som ger mig frihet, som öppnar upp för frihet. Fria känslor. Medvetna val i rätt riktning, för att ta höjd, få luft under vingarna. Kanske är det det, eller så har de ett annat budskap till mig som det är mitt uppdrag att tyda. Jag andas och lyssnar, väntar på vårens första svala.








  • Comments(0)//gabriellas.ordlycka.se/#post541

Se friheten

SjälenPosted by Gabriella Mon, March 23, 2015 21:55:38
Måndag är yogamåndag och idag var den en utmaning. Inledde med en lätt irritation jag tagit med mig från jobbet. Det finns arbetsuppgifter jag inte längre ser som givande, utmanande eller inspirerande. Men de måste göras och ibland har jag inte tillräckligt med energi för att göra dem med en positiv inställning. Idag var en sådan dag och när yogapasset startade insåg jag rätt snabbt att jag fastnat i tankar med helt fel fokus. Det enda som rörde sig i mitt huvud var min vilja att inte. Att inte vilja, inte tycka att det är kul, inte känna mig uppskattad, inte få använda min fulla potential.

Tankarna följde med en bit in i passet och fick till slut hela min kropp att bli ett enda stort inte. Så skönt då att upprepningen, andningen, fokuset, mantrat och vilan däremellan, kan rubba oönskade tankemönster. I ett långt, djupt andetag kom så insikten. Jag kan välja ett annat fokus för mina tankar. Jag kan välja att se det jag vill, i stället för det jag inte vill. Det var inte svårt att hitta, jag följde hjärtslaget, luften i min andning och där fanns min önskan, min goda tanke, det jag vill.

"Se friheten, att jag efterfrågas för det jag verkligen är bra på och vill göra, att jag har tiden jag behöver för att göra det."

Den tanken fanns sedan med mig och den finns fortfarande kvar. Under den sista långa vilan nådde också en försiktig viskning fram till mig. Den påminde mig om att jag faktiskt redan finns mitt i friheten, jag är fri, äger frihet. Där ligger mitt fokus nu och om jag glömmer bort det får du gärna påminna mig.



  • Comments(0)//gabriellas.ordlycka.se/#post533

Energi i mina händer

SjälenPosted by Gabriella Wed, March 04, 2015 20:00:04
Mmmm… meditation. Gör gott för mig, ger mig insikt, ger mig mod, kraft, stillar mig. Yogan och meditationen, viktiga verktyg, värdefulla stunder. Sekunderna rör sig långsammare genom tiden när jag placerar mig på mattan, när jag rör mig genom min kropp så som min kropp, och bara min kropp, kan röra sig. I mina handflator varm energi, klot vibrerande av energi, av kraft och av liv, mitt liv, i mina händer. Det är där det vilar, mitt i, mitt liv i mina händer.

Vågar prova mer, i dag en stunds morgonyoga i grupp, där yogan gick över till en hel timmes mantrameditation. Vibrationer, röster, ekon inifrån. Energin i mina handflator, i min röst, i min vibration, tillsammans med andra. Mjuk och varm efteråt, allting i ett långsammare tempo. Känslan har funnits kvar, följt mig genom dagen. Den finns här nu och om jag kunde skulle jag ge av den till dig, om du behöver den, om du behöver stillheten och lugnet.




  • Comments(0)//gabriellas.ordlycka.se/#post528
« PreviousNext »