Gabriellas ordlycka

Gabriellas ordlycka

Om bloggen

En blandning av allt det som är livet, uttryckt i ord som blir ordlycka, ibland snubblande nära olyckan.

Stark och skör

StarkskörPosted by Gabriella Sat, November 03, 2012 13:50:54

Jag har inte skrivit om det här tidigare. Möjligen har det funnits här, i undertexter, men inte konkret som jag vill nu. Det blir tydligt varje år när helgen för byns stora Hantverksmässa närmar sig. Tydligt är kanske inte rätt ord, eftersom det för mig är något av ett mysterium, det här jaget som är jag som vill och kan samtidigt som det grips av panik och faller samman.

Jag försöker förstå vad det är som händer när det händer. När det låser sig och rädslan tar över. Tycker inte om känslan av att vara otillräcklig. Bråkar med mig själv när jag inte kan hålla det jag lovat, ställa upp där jag sagt att jag ska vara. Det blir en strid, på ena sidan står jag som vill finnas där det händer, delta i gemenskapen och bidra med mig fylld av glädje och energi. På den andra sidan finns insidan. Den som nästan blir frätande i sina protester. Vibrerar gör den när tanken på hundratals människor runt omkring mig med röster, frågor, blickar och kroppar. Sluta andas vill den när den ser hur jag kanske faller. Den överhängande risken för ett totalt haveri griper tag runt strupen och trycker bröstkorgen nedåt.

Samtidigt vill jag. Blir stående tudelad i striden och försöker samla de två kämparna i en varm omfamning. Förena dem och leda dem genom dagen i det jag som är jag. Det som är hela jag med alla delar av vilja, styrka, mod, tvekan, skörhet och rädsla. Jag behöver inte vara antingen eller, jag får vara både och. Ändå försätter jag mig i samma strid, om och om igen. Trots att jag vet att det lämnar mig i ruiner. Jag vet så mycket bättre och jag känner mig själv tillräckligt nu. Jag lossar mitt krampaktiga grepp om svärdet och låter det vila lättare i handen. Blir stående med blicken mot himlen, inte längre i full beredskap, bara vaksam och försiktig. Andas långsammare igen och försöker tycka om mig själv, just så här.

  • Comments(0)//gabriellas.ordlycka.se/#post73